Riksdagen fattade nyligen beslut om att anta regeringens förslag om ändrade regler för olika lovåtgärder. De nya reglerna har nu (den 1 december 2025) trätt i kraft. Syftet med ändringarna är att skapa fler bostäder och öka möjligheterna för fastighetsägarna att själva bestämma hur deras fastigheter ska utvecklas. Ändringarna innebär att fler åtgärder kan vidtas utan krav på bygglov och utan hinder i detaljplan eller områdesbestämmelser.

Det nionde kapitlet i plan- och bygglagen, som reglerar bygg-, rivnings- och marklov ersätts i och med lagändringen. Ändringen medför även vissa följdändringar i andra kapitel i plan- och bygglagen och andra lagar innehållandes bestämmelser med anknytning till regler om lov. Själva reglerna om rivnings- och marklov påverkas dock inte i större utsträckning av lagändringen. De nya reglerna delar upp bestämmelserna om ny- och tillbyggnad samt om annan ändring av byggnad att hanteras var för sig, utgångspunkten är – liksom tidigare – att bygglov krävs vid dessa åtgärder vilket gestaltas som huvudregel för respektive åtgärd. I anknytning till respektive huvudregel följer sedan vilka förutsättningar som ska råda för att undantag från bygglovsplikt föreligger i det specifika fallet. På så sätt framgår samtliga regler för en åtgärd i ett sammanhang vilket syftar till att göra bestämmelserna för respektive åtgärd mer tydliga. Det nionde kapitlet innehåller bland annat följande ändringar:

  • Fler åtgärder blir bygglovsbefriade och får utföras även om de strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Exempelvis krävs inte längre bygglov för inredande av ytterligare en lokal för t.ex. handel i redan befintlig byggnad. Sådan åtgärd var tidigare bygglovspliktig med anledning av att sådana förändringar av byggnaders användning kan påverka behov och dimensionering av allmän infrastruktur, så som va-anläggningar och parkeringar. Vidare krävs inte längre bygglov för fasadändringar av en- eller tvåbostadshus och för övriga byggnader vars fasad inte vetter mot allmän plats. Enligt tidigare regler krävdes bygglov för fasadändring av alla typer av byggnader.
  • Lovplikten blir områdesdifferentierad, vilket innebär att fler och mer omfattande åtgärder utanför detaljplanelagt område kan vidtas utan lov, dock med vissa undantag. Detta på grund av att den påverkan som en åtgärd faktiskt har på sin omgivning beror på den omgivning i vilken åtgärden ska utföras. Detta innebär bland annat att större och högre komplementbostäder kan uppföras utan bygglov i områden utanför detaljplan. Regeringen avser även att avskaffa anmälningsplikten för bland annat komplementbostadshus (Attefallshus och Friggebodar).
  • Regler om lov som tidigare återfanns i plan- och byggförordningen flyttas till plan- och bygglagen så att reglerna är samlade. Därmed flyttas bland annat reglerna om bygglov för anläggningar från plan- och byggförordningen till plan- och bygglagen.
  • Enligt tidigare regler krävs s.k. planenligt utgångsläge för att bygglov ska beviljas. Det innebär att en åtgärd kan nekas bygglov trots att den är förenlig med detaljplanen om det på fastigheten företagits planstridiga åtgärder. Kravet på ett planenligt utgångsläge består men med ändringen att kravet enbart gäller under detaljplanens genomförandetid samt femton år därefter.

Det går onekligen att konstatera att det nya nionde kapitlet förefaller förenkla vissa byggprocesser och medför fler möjligheter för fastighetsägare att själva besluta om hur deras fastighet ska utvecklas, framför allt avseende en- och tvåfamiljshus. Ändringen ligger i linje med den förändring av byggregler som genomfördes tidigare i år med syftet att möjliggöra för utveckling inom byggsektorn, dessa kan ni läsa mer om här. På så sätt har fastighetsägarnas rätt att själva råda över sina fastigheter stärkts under året. Det bör samtidigt innebära att det allmännas insikt i byggprojekt i många fall flyttas från bygglovsprövningen, som sker innan projektet påbörjas, till att i stället ske i efterhand genom tillsyn. Detta innebär att ansvaret för åtgärdens förenlighet med plan- och bygglagen, detaljplan och övriga byggregler och tillstånd övervältras till den enskilde, vilket borde innebära en ökad risk för misstag. Fördelen med att denna prövning sker på förhand, såsom tidigare var fallet, är att åtgärdens tillåtlighet redan är avgjord innan åtgärden genomförs vilket innebär en ökad förutsebarhet och minskar risken för t.ex. förgäveskostnader. Prövas frågan först efterhand kan det innebära att irreparabla skador redan uppstått i miljön eller att kulturhistoriska värden gått om intet samt att företagna byggåtgärder kan behöva återställas.

Vill du veta mer om de nya reglerna i plan- och bygglagen, kontakta johan.jensen-linder@brightadvokat.se.