Nya föreskrifter avseende byggarbetsmiljöansvar

Vid årsskiftet träder Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter avseende projektering och byggarbetsmiljösamordning i kraft. Sedan de nuvarande föreskrifterna utkom för 25 år sedan har mycket förändrats i byggbranschen. Projekttiderna har förkortats, antalet utländska aktörer har ökat, liksom antal led av underentreprenörer, yrkesarbetare hyrs i högre grad in etc. Omständigheter som föranlett behov av nya föreskrifter vilka nu träder i kraft. De nya föreskrifterna berör såväl fastighetsägare och entreprenörer som projektörer och byggarbetsmiljösamordnare. För fastighetsägare som är byggherrar finns det all anledning att se över rutinerna för byggarbetsmiljöfrågor i samband med att de nya föreskrifterna träder i kraft.

De nya föreskrifterna består av flera dokument där ”Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter (AFS 2023:3)” är det mest centrala. Föreskrifterna syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall som kan uppstå under bygg- och bruksskedet, samt ge förutsättningar för en god arbetsmiljö vid utformningen av arbetsplatser. I detta arbete har bl.a. fastighetsägaren i dess roll som byggherre ett stort ansvar.

I de omarbetade föreskrifterna förtydligas till viss del vem som ska göra vad, och i vilket skede det ska göras. Tanken är att den som kan påverka arbetsmiljön till det bättre också ska göra det. Av de nya föreskrifterna framgår också att alla aktörer i ett byggprojekt (byggherrar, entreprenörer, projektörer av alla de slag, byggarbetsmiljösamordnare och tillverkare av monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar) har ett ansvar, ibland avseende samma frågor, vilket möjligen kan leda till viss förvirring. Det åligger nu samtliga aktörer att t.ex.:

  • påbörja arbetsmiljöarbetet i ett tidigt skede;
  • anpassa arbetsmiljöarbetet efter projektets storlek, komplexitet, och risknivå;
  • ta fram rutiner för arbetsmiljöarbetet i projektet;
  • kontrollera och följa upp det förebyggande arbetsmiljöarbetet;
  • vidta åtgärder vid brister;
  • tillse att tillfälliga och samverkande konstruktioner görs säkra; och
  • överlämna arbetsmiljöarbetet på ett strukturerat sätt m.m.

Värt att notera är att alla aktörer från och med den 1 januari 2025 ska ha rutiner framtagna för byggarbetsmiljöarbetet. För en byggherre kan dessa rutiner t.ex. innehålla processer för hur och när byggarbetsmiljösamordnare utses och en beskrivning av vilka krav som ska ställas på byggarbetsmiljösamordnare utifrån respektive projekts storlek, komplexitet och risknivå. Vidare bör rutinerna inbegripa processer för kontroll och uppföljning av arbetsmiljöarbetet, beskrivning av hur överlämning ska ske, t.ex. mellan BAS-P och BAS-U eller till förvaltningen som sen ska ta hand om den färdiga entreprenaden. En annan nyhet är att det nu läggs särskild vikt vid säkerheten hos tillfälliga och samverkande konstruktioner, vilket även byggherren till viss del ansvarar för att säkerställa. Den mycket tragiska hissolyckan i Sundbyberg i december 2023 visar tydligt hur viktigt det arbetet kommer att vara framgent.

Vidare ska alla aktörer identifiera och undvika risker samt bedöma och hantera risker som inte kan undvikas. Här läggs ett stort ansvar på byggherren att tidigt undersöka vilka risker det aktuella projektet medför, inte bara under planering-, projekterings- och utförandefasen utan även i bruksskedet. Byggherren ska dessutom tydliggöra vem som ansvarar för frågor som påverkar arbetsmiljön och eventuella risker samt vem/vilka som ansvarar för att byggherrens arbetsmiljöuppgifter utförs. I syfte att främja kommunikation och fysiska möten ska byggherren välja samarbetsformer som möjliggör sociala kontakter för att på så sätt minska risken för missförstånd etc.

I sammanhanget ska noteras att reglerna i arbetsmiljölagen inte ändrats. Det är därmed alltjämt möjligt för en byggherre att överlåta sina arbetsuppgifter och därmed det efterföljande ansvaret till en s.k. ställföreträdare, i regel en general- eller totalentreprenör. Dock är det bara i vissa situationer detta är möjligt och möjligheterna har till viss del begränsats genom de nya föreskrifterna.

De nya föreskrifterna finns tillgängliga på Arbetsmiljöverkets hemsida, Beslutade föreskrifter som träder i kraft 2025 – Arbetsmiljöverket. Om ni är intresserade av en genomgång av de nya reglerna eller har frågor kring hur avtalstexter i t.ex. entreprenad- och konsultavtal bör uppdateras med anledning av de nya föreskrifterna är ni välkomna att höra av er till Johannes Harlevi, johannes.harlevi@brightadvokat.se

Kommande avgöranden från Högsta domstolen

Under året har Högsta domstolen beviljat prövningstillstånd för två intressanta ärenden inom fastighetsrättens område. Bright följer utvecklingen under kommande år och håller er uppdaterade om vad Högsta domstolen kommer fram till.

Kan för hög inomhustemperatur utgöra ett hinder i en nyttjanderätt?

Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd genom beslut i mål nr T 7843–23 för att bland annat pröva frågan om för hög inomhustemperatur kan utgöra ett hinder eller men i en nyttjanderätt, i detta fall en bostadsrätt.

I målet hade en bostadsrättshavare förvärvat en nyproducerad lägenhet. Under somrarna 2018–2020 uppmättes inomhustemperaturer i bostadsrätten som klart överskred Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus, som anses utgöra en norm för inomhustemperaturer. Svea hovrätt bedömde att detta utgjorde ett hinder eller men i nyttjanderätten. Frågan därefter var om bostadsrättsföreningen hade varit vållande till de höga temperaturerna.

Byggnaden och bostadsrättsföreningen i sig var, när problemen uppdagades, relativt nya och de byggnadstekniska orsakerna till de höga temperaturerna framstod enligt hovrättens bedömning som komplexa och oklara. Föreningen ansågs även ha genomfört de utredningar och vidtagit de åtgärder som var rimliga att utföra varför hovrätten bedömde att föreningen inte var ansvarig för de höga inomhustemperaturerna.

Bestämmelsen i bostadsrättslagen som prövades i målet har utformats utifrån hyreslagens bestämmelser om hinder eller men i nyttjanderätten och det är inte otänkbart att samma fråga framöver skulle kunna dyka upp i hyresmål. Det finns därmed anledning för fastighetsägare att hålla sig uppdaterade på Högsta domstolens avgörande.

Vad är ett hus?

Under året har Högsta domstolen även beviljat prövningstillstånd genom beslut i mål nr 1347–24 för att besvara frågan ”Vad utgör ett hus?”.

Målet avser en upplåtelse av en yta i ett parkeringsgarage beläget i ett bergrum. Garaget bestod av flera olika våningar vars väggar huvudsakligen bestod av berg men även delvis av betong. Nyttjanderättshavaren gjorde i tingsrätten anspråk på ersättning i enlighet med reglerna om indirekt besittningsskydd för lokaler, då upplåtelsen enligt nyttjanderättshavaren var ett hyresavtal. Fastighetsägaren å sin sida menade att upplåtelsen inte utgjorde ett hyresavtal varför reglerna om indirekt besittningsskydd inte skulle tillämpas. Att detta är tvistigt beror på att det i svensk rätt är utan betydelse hur ett avtal rubriceras. Avgörande för kategoriseringen av avtal är i stället vad det materiellt innehåller och omfattar. För att en upplåtelse ska utgöra ett hyresavtal enligt 12 kap. 1 § jordabalken måste det upplåtna objektet vara ett hus eller del av ett hus. Avtalet mellan parterna benämndes som ”Nyttjanderättsavtal om tillfälligt försäljningsställe”, men i avtalet omnämns utrymmet även som ”arrendestället”, ”det upplåtna försäljningsstället”, ”ytan” och ”utrymmet”.

Svea hovrätt uttalar i sina domskäl att ett i berg utsprängt utrymme vars väggar och tak består av rent berg inte bör betraktas som ett hus, men att det finns byggnader belägna helt eller delvis under mark som är mer husliknande och exemplifierar en källare som ett sådant utrymme. Även om bergrummets väggar i detta fall i huvudsak består av berg är bergrummet ventilerat och har elinstallationer och avlopp. Det finns även in- och utfarter för bilar och passage till den närliggande gallerian. Bortsett från att det är beläget i ett berg är det konstruerat som ett parkeringshus. Hovrätten bedömde därmed att bergrummet var att betrakta som ett hus i jordabalkens mening. Högsta domstolens avgörande kommer förhoppningsvis innebära ett klargörande av frågan, Vad utgör ett hus?

Nya allmänna bestämmelser för entreprenadavtal nu ute på remiss

Byggandets kontraktskommittés arbete med nya standardavtal för entreprenadavtal är nu ute på remiss och vi rekommenderar alla som är beställare eller utförare av entreprenader att gå igenom dessa och lämna synpunkter innan den 28 februari 2025. De föreslagna standardavtalen har ett helt nytt upplägg och skiljer sig relativt mycket från nuvarande standardavtal. Tanken är att de föreslagna nya standardavtalen så småningom ska ersätta dagens AB 04 och ABT 06. Remissutgåvorna och formulär för att lämna synpunkter hittar Du på Remiss på AB 25 och ABPU 25 | Svensk Byggtjänst.

Bright Advokat kommer att lämna remissvar på de nya standardavtalen så vill Du inte lämna ett eget svar men ändå önskar lyfta något som påverkar just Din verksamhet är Du välkommen att höra av Dig till Johannes Harlevi, johannes.harlevi@brightadvokat.se.