CSR direktivet, vad är det?
I syfte till att omvandla EU till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, fri från nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050, har det nya CSR direktivet antagits av Europaparlamentet och Europeiska rådet. Kortfattat kan sägas att direktivet ställer krav på att företag årligen i sin förvaltningsberättelse inkluderar information som behövs för att förstå hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets utveckling, resultat och ställning. Hållbarhetsrapporterna kommer att vara tillgängliga för potentiella investerare och direktivet förväntas därmed få en marknadsreglerande effekt, särskilt eftersom att företags förhållningssätt till miljö och sociala frågor blivit allt viktigare för investerare. Företag tvingas därmed till att ställa om för att även framgent vara ett attraktivt investeringsobjekt. Fastigheter är ett viktigt segment för investerare och fastighetsbolag kan genom sitt hållbarhetsarbete göra mycket för att minska sitt klimatavtryck. Fastighetsbolag som ligger i framkant med sitt hållbarhetsarbete kommer att ha en konkurrensfördel när det gäller att locka investerare.
Vilka företag omfattas och när träder reglerna i kraft?
Sveriges och övriga EU-länders skyldighet att tillhandahålla lagstiftning som säkerställer att direktivet får en effektiv verkan är uppdelad i olika etapper omfattande företag i olika storleksordningar. Anledningen till denna uppdelning är att mindre företag kan behöva längre tid att anpassa sig till omställningen.
Den första etappen berör stora företag¹ av allmänt intresse² som på balansdagen i genomsnitt har haft över 500 anställda under räkenskapsåret. Detsamma gäller moderföretag, av allmänt intresse, i stora koncerner³ som på koncernnivå har haft över 500 anställda under räkenskapsåret. Reglerna för nyss nämnda företag kommer att börja gälla den 1 januari 2024, vilket innebär att hållbarhetsrapporter ska finnas på plats från och med år 2025.
Etapp två tar sikte på andra stora företag och moderföretag i en stor koncern än de som redogjordes för i stycket ovan. Avgörande för om ett företag, som definitionsmässigt anses som stort, eller moderföretag i en stor koncern omfattas av reglerna under den första eller andra etappen är därmed beroende av om de kategoriseras vara av allmänt intresse samt om de under räkenskapsåret genomsnittligt haft över 500 anställda. Reglerna för etapp två träder i kraft den 1 januari 2025 och innebär att hållbarhetsrapporter ska finnas på plats från och med år 2026.
Den tredje etappen omfattar små och medelstora företag som är av allmänt intresse⁴ och som inte definieras som mikroföretag. Vad som avgör om företag ska omfattas av denna tredje etapp är om ett företag definieras som mikroföretag. För att definieras som mikroföretag får inte två av tre följande tröskelvärden överstigas, a) balansomslutning: 350 000 EUR, b) nettoomsättning 700 000 EUR eller c) i genomsnitt 10 anställda under räkenskapsåret. Om inte företaget omfattas av steg ett eller två är sannolikheten stor att det kategoriseras som ett litet eller medelstort företag. Reglerna för etapp tre träder i kraft 1 januari 2026 och innebär därmed att hållbarhetsrapporter ska finnas på plats från och med år 2027.
Avslutningsvis kommer även stora, små och medelstora dotterföretag som är etablerade inom EU, vars yttersta moderföretag lyder under lagstiftning i ett icke EU-land, samt filialer inom EU som genererat en nettoomsättning på minst 40 000 000 EUR under föregående räkenskapsår att omfattas av direktivet från och med räkenskapsår som börjar 1 januari 2028 eller senare. Det innebär att nyss nämnda företag ska tillhandahålla en hållbarhetsrapport år 2029. Detta under förutsättning att tredjelandsföretaget på koncernnivå eller individuell nivå genererat en omsättning på minst 150 000 000 EUR för vart och ett av de två senaste på varandra följande räkenskapsåren.
Vilka omställningar kräver detta av berörda företag?
Stora företag av allmänt intresse har i och med det så kallade NFR direktivet varit skyldiga att lämna en icke-finansiell rapport avseende hållbarhetsfrågor sedan 2017.⁵ För att stävja investerares behov av hållberhetsinformation samt för att harmonisera marknaden innebär CSR direktivet att även små och mellanstora företag åläggs denna rapporteringsplikt.⁶ Att bredda antalet rapporteringsskyldiga subjekt är dock inte den enda ändringen som följer av CSR direktivet. De nya reglerna ställer strängare krav än nuvarande regler på att hållbarhetsrapporterna innehåller information som mer utförligt redogör för sin motståndskraft avseende hållbarhetsrelaterade risker. Detta innebär bl.a. att företag, utan att röja eventuella företagshemligheter, exempelvis ska redogöra för dess planer för att säkerställa att dess affärsmodell är förenlig med omställningen till en hållbar ekonomi och med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C.
Senast den 30 juni 2023 kommer standarder att presenteras som mer i detalj beskriver vilken information som hållbarhetsrapporterna ska redogöra för inom kategorierna miljöfrågor, sociala frågor samt bolagsstyrningsfrågor, dessa standarder kommer även att kompletteras med en andra uppsättning standarder senast den 30 juni 2024. En oberoende revisor eller granskare har sedan till uppdrag att granska huruvida den information som anges i rapporten efterlever utgivna standarder.