Från och med den 1 januari 2025 gäller plan- och byggförordningens retroaktiva egenskapskrav på att vissa byggnader ska vara utrustade med laddningspunkter för bilar. Detta ska dock inte förväxlas med de krav på laddningsinfrastruktur föreligger vid ny- eller ombyggnation. I denna artikel reder vi ut vilka regler som redan gäller idag och vad det nya kravet innebär.
Vad gäller redan idag?
Idag föreligger ett krav på laddningspunkter, själva utrustningen för laddning av elfordon, och ledningsinfrastruktur, förberedande system där laddningspunkt kan tas fram, vid ny- eller ombyggnation av uppvärmd byggnad. Kraven gäller enbart för byggnader med fler än tio parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten. Vid ombyggnation gäller kravet enbart i de fall ombyggnationen berör byggnadens elektriska infrastruktur om parkeringen är belägen i byggnaden. Vid markparkering gäller kravet enbart om det i samband med ombyggnationen ska utföras ändringsåtgärder på parkeringen.
Materiellt skiljer sig kravet beroende på om byggnaden används som bostad eller om den ses som annan byggnad än bostadshus. Vad gäller det förstnämnda ska ledningsinfrastruktur finnas till samtliga parkeringsplatser. Avseende andra byggnader än bostadshus ska det finnas ledningsinfrastruktur till 20 procent av parkeringsplatserna samt minst en laddningspunkt.
Med bostadshus avses, i detta sammanhang, byggnader i vilka mer än halva bruttoarean är avsedd för bostäder. I detta inkluderas biytor med koppling till bostadsändamålet, så som tvättstuga och förråd.
Det retroaktiva kravet
Utöver det krav som redan föreligger vid ny- eller ombyggnation kommer befintliga uppvärmda byggnader som inte är bostadshus, med fler än tjugo parkeringsplatser belägna i byggnaden eller på tomten, vara tvungna att vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon senast den 1 januari 2025. Det retroaktiva kravet ska förstås som ett kompletterande krav till vad som redan gäller vid ny- och ombyggnation som kommer att fortsätta gälla parallellt.
Förtydliganden
Installerandet av ledningsinfrastruktur eller laddningspunkt är inget som i generell bemärkelse kräver bygglov eller anmälningsplikt. Ändringarna som sådana kan dock kräva att andra åtgärder behöver vidtas, såsom ändring av byggnadens brandskydd, varför det ändå kan bli aktuellt med ett bygglov eller en anmälan. Vid ny- eller ombyggnation finns redan krav på bygglov eller anmälan och då hanteras detta inom ramen för denna byggprocess.
Eftersom parkeringen ska vara belägen på tomten bör följande noteras. Med tomt avses i detta sammanhang ett område som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och som behövs för att de ska kunna användas för avsett ändamål. Allmän plats kan aldrig betraktas som tomt. Tomten är inte att jämställa som ytan inom fastighetens gränser utan den kan sträcka sig över olika fastigheter och i de fall det rör sig om en omfattande fastighet kan det finnas flera tomter inom fastigheten. Då allmän plats inte utgör en tomt medför det att gemensamma parkeringar t.ex. i ett handelsområde inte faller in under dessa bestämmelser.
En annan fråga att klargöra är vad som utgör en parkering och hur antalet parkeringar ska räknas. En byggnad kan ha flera ytor som används för parkering. Även om de är separerade från varandra bör de, enligt Boverket, räknas samman. Därmed uppfyller en byggnad med tio parkeringsplatser på tomten och elva i ett garage de retroaktiva kraven, förutsatt att övriga kriterier är uppfyllda. Vice versa krävs det enbart en laddningspunkt i det fall att två skilda parkeringar till en byggnad var för sig uppfyller kravet om mer än 20 parkeringsplatser. Har det målats markerade rutor på parkeringen ska dessa räknas samman. Om rutor inte markerats ska en parkeringsplats anses vara en ruta om 2.7 x 5 m med ett avstånd om en fri yta om 6 m bakåt vid parkering sida vid sida.
Har ni frågor med anledning av ovan är ni välkomna att kontakta Johan Jensen Linder (johan.jensenlinder@brightadvokat.se).