Idag, den 1 december, träder den nya lagen om granskning av utländska direktinvesteringar, den s.k. FDI-lagen, i kraft. Lagen innebär att investeringar i skyddsvärd verksamhet i Sverige måste anmälas till Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och att utländska direktinvesteringar i sådan verksamhet kan förbjudas och ogiltigförklaras. Överträdelser av FDI-lagen kan även leda till sanktionsavgifter maximalt uppgående till 100 miljoner kronor. Syftet med lagen är att hindra utländska direktinvesteringar i svensk skyddsvärd verksamhet som kan inverka skadligt på svenska säkerhetsintressen. Genom lagen vill regeringen införa en möjlighet att förhindra att utländska aktörer får kontroll över svenska företag som bedriver verksamhet av betydelse för nationella säkerhetsintressen. Sådana investeringar kan innebära en risk för att värdefull teknik eller information hamnar i händerna hos en främmande makt och att svensk säkerhet därmed äventyras.
FDI-lagen gäller för investeringar i skyddsvärd verksamhet vilket omfattar:
(i) samhällsviktiga verksamheter,
(ii) säkerhetskänsliga verksamheter,
(iii) verksamheter som handhar kritiska råvaror, metaller eller mineraler som är strategiskt viktiga för Sveriges försörjning,
(iv) behandling i stor omfattning av känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter genom varor eller tjänster,
(v) tillverkning m.m. av krigsmateriel,
(vi) tillverkning m.m. av produkter med dubbla användningsområden, och
(vii) forskning m.m. inom framväxande eller strategiskt skyddsvärd teknologi.
Den närmare betydelsen av ovanstående verksamhetskategorier följer av bl.a. säkerhetsskyddslagen (ii), förordning om granskning av utländska direktinvesteringar (iii och vii) och dataskyddsförordningen (GDPR) (iv). Samhällsviktig verksamhet definieras i FDI-lagen som verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har meddelat föreskrifter om vilka verksamheter som ska anses samhällsviktiga. Föreskrifterna i sin helhet kan läsas här. Exempel på sådana verksamheter som enligt föreskrifterna ska anses samhällsviktiga är verksamheter inom el-, gas-, kyla- och värmeförsörjning, utbildningsverksamheter och verksamhet inom vård och omsorg. Även uthyrning av lokaler där vissa säkerhetskänsliga verksamheter bedrivs (t.ex. anstalter, räddningstjänst eller laboratorier) kan i sig utgöra samhällsviktig verksamhet enligt MSB:s föreskrifter.
Investeringar i skyddsvärd verksamhet ska anmälas, oavsett vem som genomför investeringen, om en tillräcklig grad av inflytande i verksamheten uppnås genom investeringen. En investering av någon utan tidigare inflytande i ett bolag som bedriver skyddsvärd verksamhet är anmälningspliktig om investeraren genom investeringen (direkt eller indirekt) får förfoga över röster som motsvarar eller överskrider 10 procent av rösterna i bolaget. Investerare med befintligt inflytande i ett bolag som bedriver skyddsvärd verksamhet behöver även anmäla ytterligare investeringar om det totala inflytandet i bolaget genom investeringen uppnår vissa i lagen angivna gränsvärden. FDI-lagen gäller oavsett i vilken företagsform den skyddsvärda verksamheten bedrivs och den gäller även inkråmsöverlåtelser av skyddsvärd verksamhet.
En utländsk direktinvestering i skyddsvärd verksamhet ska förbjudas om det är nödvändigt för att förebygga skadlig inverkan på Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Alla investeringar i skyddsvärd verksamhet är alltså anmälningspliktiga men enbart sådana investeringar i skyddsvärd verksamhet som utgör utländska direktinvesteringar kan förbjudas.
En utländsk direktinvestering är en investering som genomförs:
(i) av en fysisk person med medborgarskap i ett land utanför EU,
(ii) av en juridisk person med säte i ett land utanför EU,
(iii) av en juridisk person som ägs eller kontrolleras av en stat utanför EU,
(iv) av en juridisk person som ägs eller kontrolleras av en a) juridisk person med säte, eller b) en fysisk person med medborgarskap, i ett land utanför EU, eller
(v) till förmån för någon av de personer som anges i (i)–(iv).
Det ovanstående innebär att även en investering av en svensk investerare med svenska ägare kan utgöra en utländsk direktinvestering om den genomförs till förmån för någon av de personer som anges i (i)–(iv). Även indirekta investeringar i skyddsvärd verksamhet omfattas av FDI-lagen, vilket exempelvis innebär att en investering i ett bolag som inte bedriver skyddsvärd verksamhet också ska anmälas till ISP om bolagets dotterbolag bedriver skyddsvärd verksamhet.
Sammanfattningsvis konstateras att FDI-lagen har ett brett tillämpningsområde som i dagsläget inte är helt tydligt avgränsat. Rättsverkningarna av överträdelser av lagen kan dessutom bli allvarliga. Dels kan investeringen ogiltigförklaras om den förbjuds, dels kan både investerare och målbolag åläggas vitesförelägganden och sanktionsavgifter om de inte iakttar FDI-lagens bestämmelser. Det återstår att se hur ISP kommer att tillämpa lagen i praktiken men det står klart att det är av stor vikt för investerare, och företag som bedriver eller på annat sätt berörs av skyddsvärd verksamhet, att känna till FDI-lagen och vad följderna blir om den inte efterlevs.