Med sommaren runt hörnet hör det inte till ovanligheten att privata byggprojekt påbörjas. Bright har därför tagit fram denna artikel för att utreda vilka åtgärder som kan utgöra en betydande olägenhet enligt 2 kap. 9 § i plan- och bygglagen och som sätter gränser för hur en byggnad får utformas. Att nyttjandet av ens fastighet begränsas på ett sådant sätt kan uppfattas som stötande då det innebär en inskränkning i det grundlagsstadgade egendomsskyddet. Äganderätten är emellertid inte absolut varför man får tåla begränsningar som följer av lag.

Vad omfattas?

Utformningen eller lokaliseringen av ett byggnadsverk får inte innebära en betydande olägenhet för omgivningen. Kravet gäller oavsett om åtgärden är lovpliktig eller inte. Som huvudregel krävs exempelvis inget bygglov för uppförande av solcellspaneler så länge de följer byggnadens form. Det kan dock tänka sig att solcellspanelerna reflekterar solljus som påverkar omgivningen och åtgärden skulle i ett sådant fall kunna angripas genom ett tillsynsärende hos kommunen. I praxis har reflektioner från byggnader bedömts som en betydande olägenhet när de haft en starkt bländande effekt som förekommer med hög frekvens.

Skymd utsikt

Nya byggnationer som påverkar grannars utsikt är en vanlig orsak till missämja i grannskapet vilket även har medfört att frågan om vad som krävs för att en sådan åtgärd ska betraktas som en betydande olägenhet avhandlats i praxis vid upprepade tillfällen. Som utgångspunkt för bedömningen, vilket gäller vid alla typer av olägenheter, ska hänsyn tas till områdets karaktär och förhållandena på orten – varför bedömningen skiljer sig beroende av vilka omständigheter som råder. Ska åtgärden utföras i ett detaljplanelagt område där viss byggrätt är föreskriven för en fastighet behöver grannar i regel tåla mer än om det sker i ett icke detaljplanelagt område. Att en åtgärd är förenlig med detaljplanen och en alternativ lokalisering eller utformning inte är möjlig för att ianspråkta byggrätten talar för att åtgärden ska tillåtas. I motsats till föregående trumfar den förstörda utsikten de fall där en alternativ lokalisering och utformning av byggnaden är möjlig. Är en alternativ placering och utformning möjlig eller om åtgärden företas i ett icke detaljplanelagt område behöver en vidare bedömning göras avseende i vilken utsträckning utsikten faktiskt skyms, tas vyn helt i anspråk eller kan den beskådas genom andra fönster i byggnaden?

En byggnads höjd kan påverka utsikten för flera i grannskapet varför frågan uppstår om byggnaden kan innebära en betydande olägenhet för alla vars utsikt påverkas. Av domskälen i regeringsrättens avgörande RÅ 1991 ref. 46 följer att samtliga bostadsbyggnader i ett område i närhet till en sjö naturligen inte kan ha sjöutsikt om vissa är belägna bakom andra bostäder, även om sjöutsikten väsentligen begränsas för vissa kan det inte betraktas som en betydande olägenhet så länge inte utsikten skyms på ett, i förhållande till detaljplanen, onödigt sätt.

Förarbetena konkretiserar inte vilken typ av utsikt som anses skyddsvärd. Lejonparten av de avgöranden som finns att tillgå behandlar skymd havs/sjö-utsikt men även andra natursköna landskapsvyer kan skyddas genom bestämmelsen.

Insyn och försämrade ljusförhållanden

Att en granne anlägger en takterrass eller bygger en ny våning som medför att denne plötsligt får insyn i ens bostad eller uteplats kan uppfattas som integritetskränkande. När det kommer till denna fråga behöver en helhetsbedömning göras utifrån områdets karaktär, hur pass omfattande insynen är samt i vilken utsträckning det är möjligt till alternativ lokalisering eller utformning utifrån detaljplanen utan att en inskränkning i byggrätten behöver göras. Utifrån dessa bedömningsgrunder kan utfallet skilja sig. I MÖD 2015:44 planerades en ny lägenhetsbyggnad att uppföras några enstaka meter från ett annat lägenhetshus. Byggnaden var planerad att utrustas med loftgångar mittemot de befintliga lägenheternas fönster vilket skulle innebära mer eller mindre total insyn från loftgångarna. Den planerade byggnaden kunde inte lokaliseras eller rent byggnadsmässigt utformas på annat sätt utan att det skulle inskränka byggrätten. Det var dock möjligt att utforma loftgångarna på ett alternativt sätt genom att exempelvis sätta upp frostat glas vilket skulle innebära en minskad olägenhet för grannarna. Bygglov kunde därmed inte beviljas för den ansökan som lämnats in. Utgången blev densamma i MÖD P 7798-15 där bygglov sökts för en takterrass. Skälen till att bygglov nekades var att terrassen skulle innebära en påtaglig insyn in i grannens bostad, medföra i princip total insyn i grannens trädgård samt att terrassen inte var förenlig med områdets karaktär. Avgörandena förefaller i hög grad bero på hur pass omfattande insynen kommer att bli samt möjligheten till alternativ utformning vid bedömningen om åtgärden kan tillåtas. Detta illustreras även i avgörandet MÖD 2017:28 som också gällde bygglov för en takterrass. Bygglov beviljades då insynen i grannens bostad bara skulle var partiell samt att det förvisso skulle innebära viss insyn i grannens trädgård och på dennes uteplats men att andra delar av trädgården, där det även fanns ytterligare en uteplats, skulle förbli fri från insyn.

Även när det kommer till försämrade ljusförhållanden ska en helhetsbedömning göras utifrån områdets karaktär. Leder en byggnation till en ökad skuggbildning på en grannfastighet bör dock en distinktion göras avseende om det enbart drabbar en uteplats eller om det faktiskt leder till minskat ljusinsläpp inne i en närliggande bostadsbyggnad. När det kommer till dagsljusfaktorn inne i bostäder rekommenderas det i Boverkets byggregler att denna ska uppgå till cirka en procent. Omständigheten att den planerade byggnationen medför att ljusinsläppet i närliggande bostäder understiger en procent medför inte att byggnationen utgör en betydande olägenhet men att bedömningen, om byggnationen stämmer överens med områdets karaktär, behöver göras i mer strikt bemärkelse. Samma bedömning ska göras avseende minskat ljusinsläpp för uteplatser men då ingen rekommendation finns avseende uteplatsers dagsljus ska inte samma restriktivitet tillämpas i bedömningen. En fastighetsägare i ett område med tät bebyggelse har i det senare fallet att räkna med, och behöver därmed tåla, att grannar kommer att företa byggnationer som kommer att leda till ökad skuggbildning.

Dagvatten

Den förändrade markanvändningen som uppförandet av en ny byggnad innebär kan i vissa fall leda till problem med dagvattenhantering vilket i sin tur kan medföra bland annat översvämningar eller sättningar i området. Fastigheter ska nödvändigt utrustas för dagvattenhantering på så sätt att betydande olägenheter inte uppstår för andra. Har utredning presenterats som redogör för en acceptabel dagvattenhantering finns inte anledning till att neka bygglov på den grunden, eventuella ökade mängder dagvatten i området får i ett sådant fall lösas i efterhand genom att tillsynsmyndighet beslutar om att åtgärder behöver vidtas.

Avslutande kommentar

Sammanfattningsvis kan det konstateras att möjligheten att utföra en åtgärd skiljer sig beroende på vilka omständigheter som råder men att så länge bygglovsansökan förhåller sig till vad som anges i detaljplanen anses ofta den lovsökande partens intresse trumfa påverkade grannars så länge inte olägenheten uppstår i onödan. Kan åtgärden företas på ett sätt som minskar olägenheten för andra ska dock det förfarandesättet väljas.